Lillan & Sandra

Eftersom Lillan är tokig i vilt, katter och ibland andra hundar så bestämde jag mig, efter att ha läst Eva Bodfäldts Kontaktkontraktet, att testa hennes metoder. Så när vi möter en hund så ska jag ta fram en näve godis sätta den framför nosen på henne kasta ut godbitarna på marken och säga "Sök". Idag har vi träffat 4-5 hundar och hon har inte skällt en enda gång! Framsteg!!

Vilt är dock aningen svårare eftersom hon verkar bli helt blockerad. Hon slänger sig ut i kopplet och öronen står rakt upp! Nu på våran kvällspromenad så sprang en hare snabbt förbi oss och Lillan slängde sig ut i kopplet som förväntat. Då klickade jag, fick hennes kontakt och sedan kastade jag ut godbitar (kan även vara en populär leksak) på marken åt motsatt riktning som haren och tro det eller ej men hon sökte reda på varenda en. Efter att hon sökt efter 6 godbitar så var hon lugnare igen. I början var jag lite skeptisk till att klicka in vad som för mig är fel beteende men som hon förklarade i boken så kommer hon (förhoppningsvis) koppla ihop vittring av vilt med godis/lek hos matte vilket leder till att det är jag som har kontrollen över jakten. Nu är detta första dagen vi testat dessa metoder och jag tror det kommer fungera riktigt bra!  

Nu ska vi sova och jag vet åtminstone en som kommer att drömma om att jaga kaniner inatt.. 

Igår fick vi våra poäng från Lydnads Klass I  

Platsliggande  8

Tandvisning 10

Linförighet 7

Läggande 7.5

Inkallande 8

Ställande 0

Apportering 0 

Hopp över hinder 8

Helhetsintryck   9

Summa: 126

Visst vi fick två nollor men med tanke på att vi bara har varit med 4 gånger den här terminen så är jag inget annat än nöjd! Ställande vet jag att hon kan men hon började larva sig så vi fick en nolla, men vadå?! Den glädjen vi delade på avslutningen är enorm så jag struntar i om vi får 170 eller 70 poäng, hon är mitt allt ändå! 

Det jag är mest stolt över är vårt helhetsintryck, en 9a! Å efter poängen står det "Mycket trevligt intryck" då är man inte annat än stolt!  Nästa termin är målet att vi ska satsa på lydnaden och jag vet att det kommer att bli såå bra! Nu håller vi tummarna för att det inte ska dyka upp tråkigheter som ska stoppa oss men om det nu händer så ska vi göra allt ta oss igenom dom tillsammans!

Efter en helg på instruktörsutbildningen återstår nu en sak som jag och Lillan saknar; leken! Jag har testat olika saker så som att bjuda in på leken själv, putta till henne lite lekfullt osv men ingenting duger för damen. Det enda hon gillar just nu är godis och bollar.. Så jag antar att jag får börja med att locka fram leken i henne med hjälp av bollen? Det är lustigt för när vi är ute och tränar på fältet så gillar hon när jag springer iväg och hon får följa efter så jag antar väl att jaktleken är hennes grej men jag skulle gärna se henne leka med lite mer kroppskontakt. Allt behöver väl inte vara jättefartfyllt för att det ska vara intressant?

Är det någon som har bra tips på lekar för en ännu inte fullt så intresserad hund? 

Vi hade avslutningstävling i Lydnadsklass I nu i söndags och min kära senior betedde sig som en valp under hela avslutningen! Innan hopp över hinder så skulle jag rätta till hennes sättande och då slänger hon sig ner på sidan och vill att jag ska klia henne på magen! Haha jag kan inte göra så mycket annat än att skratta och bli glad över att jag har en sån otroligt lycklig hund! Hon såg verkligen ut att stormtrivas under hela avslutningen. Kombinationen av hennes lycka och mina skratt resulterade i att vi fick en 9a på helheten, stolt!

Det finns inget som gör mig så glad som att se min älskade Lillan bara njuta av livet! Efter allt vi har gått igenom det sista så är det här helt underbart! Vilken vändning! Lillan är den enda som kan få mig att le efter en riktigt jobbig dag. Det räcker att jag lägger mig bredvid henne och se henne sova för att jag ska bli glad igen. Vad skulle jag gjort utan min 8-åriga schäfervalp?! Nästa termin ska vi satsa mer på lydnaden men efter allt som har hänt detta året så är jag bara glad över att hon fortfarande är kvar vid min sida. Vi har förmodligen inte skrapat ihop så många poäng på lydnaden den här terminen men vem bryr sig? Jag ser det mer som en bra sysselsättning för henne, hade hon inte visat något tecken på lycka när vi tränar så hade jag absolut inte fortsatt men all den glädjen vi får när vi jobbar tillsammans är ovärderlig! 

Sandra <3 sin 8-åriga schäfervalp!